Kulturlagret – från landeri till kunskapskälla för Västgöta-Dal  

 

Kulturlagret, beläget strax öster om centrala Vänersborg, ligger på en av de donationsjordar som tilldelades Vänersborg redan vid grundandet 1644. Flera av donationsjordarna kom att utarrenderas till stadens borgare som mot erläggande av arrende fick bruka marken för egen räkning. Efterhand kom dock flera av arrendegårdarna, landerier kallade, att i strid mot donationsvillkoren övergå i privat ägo. Under 17-1800-talen uppfördes flera påkostade manbyggnader på stadens landerier, gårdar som ofta fick namn efter dess ägare såsom Hanslund, Beateberg, Fredrikslund, Mariero, Johannesberg med flera.  

 

Vid platsen för Kulturlagret låg under 1800-talets första hälft ett landeri kallat Lundins torp. Under 1850-talet bytte landeriet namn till Eriksberg efter ägaren karduansmakaren Erik Danelius. Karduansmakare Danelius var född i Vänersborg 1792 som son till sämskmakaren Olof Danelius och dennes hustru Sara Christina Engman. Familjegarveriet som låg i centrum blev lågornas rov vid den förödande stadsbranden 1834.  

 

Intill landeriet Eriksberg låg en skogsdunge som kallades Kråkskogen och kråkorna som hade förkärlek för platsen benämndes Kak-Eriks duvor. Orsaken var att Erik Danelius i folkmun gick under namnet Kak-Erik. Erik Danelius avled 1880 på Eriksberg.  

 

Kulturlagrets adress är Niklasbergsvägen 17, en gatuadress som hämtat sitt namn från landeriet Niklasberg vilket fram till 1910-talet låg omedelbart väster om Eriksberg, i riktning in mot staden. Niklasberg hade fått sitt namn av handlaren och brukspatronen Niclas Söllscher som tillsamman med hustrun Maria Elisabeth Sunnerdahl brukade landeriet. Niclas Söllscher föddes i Vänersborg 1777 som son till hökaren och rådmannen Niclas Söllscher d.ä. och Elsa Christina Rommel. Familjen ägde fastighet och hade handel i hörnet av Hamngatan och Kungsgatan, mitt emot landshövdingeresidenset.  

 

Niclas Söllscher var en av stadens bättre beställda borgare och när han avled på Niklasberg i mars 1844 övertogs gården av hans söner.  

 

På 1910-talet kom det gamla landeriet Niklasberg, tillsammans med landeriet Källshagen, att upplåtas för Kungliga Västgöta regemente I6 med dess kaserner och skjutbanor. År 1916 flyttade regementet från Axvalls hed till då nyuppförda kasernbyggnaderna på Niklasberg. Ett närmast eget samhälle med ett 25 byggnader fanns på platsen med kanslihus, bataljonskaserner, kök och matsal, gymnastikhall, förrådsbyggnader, stall, sjukhus och bostäder för underofficerare. Totalt fanns plats för cirka 3 000 värnpliktiga. Västgöta regemente fick dock en kort historia i Vänersborg och kom, efter riksdagsbeslut, att läggas ned 1927.  

 

Några år efter nedläggningen, 1930, kom regementsbyggnaderna att återanvändas som sjukhus då man här öppnade Källshagens mentalsjukhus med 850 vårdplatser. Sjukhuset, från 1973 benämnt Norra Klinikerna, avvecklades 1988. Byggnaderna har därefter nyttjats som bostäder, skola och kontorslokaler. Från 1970-talet anlades ett flertal mindre gruppbostäder i området, bostäder vilka i dag nyttjas för kommunens äldrevård.  

 

I november 1984 beslutade Älvsborgs läns landsting om uppförande av en ny byggnad för förvaring och vård av Älvsborgs länsmuseums och Vänersborgs museums samlingar. Tidigare hade dessa samlingar förvarats i ett tiotal olika och i de flesta fall bristfälliga provisoriska lokaler. Mark anslogs vid platsen för det gamla landeriet Eriksberg och byggstart skedde i april 1986. Ett drygt år senare, i augusti 1987, stod byggnaden, som gavs namnet Kulturlagret, klar för inflyttning. Kulturlagret, som då var en av landets modernaste och bäst utrustade byggnader i sitt slag, innehöll föremålsmagasin, arkiv, konserveringslokaler, snickeri, fotoateljé, kontor och samlingslokal.